Självrättelse av utländska tillgångar / inkomster

 

Tillgångar utomlands

Du som bor i Sverige och har tillgångar som ger inkomster utomlands ska oftast deklarera och betala skatt på inkomsterna i Sverige. Om du inte tidigare har deklarerat inkomsterna, och därmed lämnat felaktiga uppgifter till Skatteverket, riskerar du att antingen få betala skattetillägg eller att bli brottsanmäld.

Att ”bara” ha pengar i utlandet är inte brottsligt så länge du inte erhåller några inkomster på ditt kapital. Det kan också vara intressant att göra självrättelser om du gör kapitalförluster på ditt utländska konto eftersom dessa i vanliga fall är avdragsgilla mot din svenska skatt.

 

Varför självrättelse?

För att undvika brottsåtal eller skattetillägg kan du begära omprövning av dina taxeringar genom en så kallad självrättelse. Drakens Skatt kan hjälpa dig att upprätta en självrättelse och begära avräkning för utländsk skatt samt räkna ut vilka skattekonsekvenser en självrättelse skulle få för dig.

Jag har hjälp ett stort antal personer med självrättelser och handläggningen ofta går smärtfritt hos Skatteverket om man har alla underlag till hands och kan bevisa hur mycket skatt man erlagt i utlandet.

Dock är handläggningstiden på Skatteverket ganska lång när det gäller självrättelse av utländska tillgångar, upp till sex månader. Personen som skickar in självrättelsen drabbas dock inte av detta eftersom det räcker att självrättelsen kommit in till Skatteverket innan Skatteverket på egen hand upptäcker din inkomster i utlandet. Så fort rättelsen kommit in till Skatteverket är risken för att påföras skattetillägg och åtal för skattebrott borta.

 

Vad innebär det att göra en självrättelse / begäran om omprövning / frivillig rättelse?

Alla begrepp i rubriken är synonymer i detta sammanhang.

En självrättelse innebär att du på eget initiativ begär rättelse av uppgifterna hos Skatteverket. Har Skatteverket hunnit ställa frågor till dig med anledning av de felaktiga uppgifterna innan rättelsen skickas in, anses rättelsen inte vara gjord på eget initiativ och du riskerar både skattetillägg och eventuellt åtal för skattebrott.

Det är därför viktigt att du så fort som möjligt skickar in en rättelse till Skatteverket när du bestämt dig för att redovisa dina inkomster i utlandet.

Ett alternativ för att skynda på processen är att skicka en kortfattad självrättelse till Skatteverket, där du uppger att du begär omprövning då du har haft oredovisade inkomster från utlandet, vilka år det gäller samt att du avser komplettera omprövningen/självrättelsen inom t.ex. tre veckor när du fått relevanta underlag från din utländska bank.

Du kan sedan i lugn och ro höra med din utländska bank eller kontakta en skattejurist om du behöver hjälp med att sammanställa kompletteringen. Du kan naturligtvis också skicka in en självrättelse på egen hand till Skattverket om du känner dig trygg med att räkna fram underlagen.

Särskilt viktigt är detta naturligtvis om du tillhör en av de drygt 500 svenskar som har ett konto som läckt ut från storbanken HSBC i Schweiz. Materialet som Skatteverket fått tillgång till täcker perioden 1988 till 2007.

 

Hur många år måste jag rätta och vilka beloppsgränser är det som gäller för skattebrott?

Du kan rätta fel genom att begära omprövning upp till sex år bakåt i tiden. Under 2015 kan du alltså genom omprövning rätta uppgifter från och med inkomstår 2009.

Tänk på att om du har haft skattepliktiga inkomster utomlands något av de tio senaste åren, där skatten på inkomsterna överstiger tio prisbasbelopp för ett och samma år måste du göra en rättelser tio år tillbaka i tiden. Prisbasbeloppet varierar från år till år, 2005 var prisbasbeloppet 39 400 kr, 2010 var det 42 200 kr och 2015 är det 44 500 kr.

I princip innebär detta, något förenklat, följande.

Understiger dina oredovisade kapitalinkomster 140 000 kr så påförs vanligtvis endast skattetillägg som påförs om Skatteverket upptäcker dina inkomster. Detta uppgår till 40 % av den undandragna skatten. Är den undandragna skatten 30 000 kr får du alltså betala, utöver detta, ett skattetillägg med 12 000 kr till Skatteverket.

Om du har haft oredovisade kapitalinkomster mellan 140 000 kr och 1 300 000 kr, något av de fem senaste åren (kalenderår 2009-2013) så riskerar du åtal för skattebrott om du inte gör en självrättelse.

Har du haft oredovisade kapitalinkomster som överstiger 1 300 000 kr riskerar du att åtalas för grovt skattebrott om du inte gör en självrättelse. Överstiger inkomsterna 1 300 000 kr något av åren 2004-2008 så måste du antagligen skicka in rättelser även för dessa år.

Ovanstående gäller dock endast om Skatteverket upptäcker dina inkomster utomlands innan du skickat in en självrättelse. Har du gjort en självrättelse innan Skatteverket hunnit ställa några frågor riskerar du varken åtal för skattebrott eller skattetillägg.

 

Hur gör man man för att begära omprövning hos Skatteverket?

För att göra en självrättelse behöver du underlag från din utländska bank. Be den bank/institution som förvaltar dina tillgångar om underlag för din självrättelse.

Det som behövs är; kontoutdrag, redovisning av vinster och förluster vid försäljningar, inköpskostnader och försäljningsintäkter för varje försäljningspost, inkomsträntor och utgiftsräntor, utdelningar, betald utländsk skatt, kontosaldo vid årets slut och dina förvaltningskostnader.

Av din självrättelse bör följande framgå:

  • Att du begär omprövning.

  • Att det är en självrättelse av oredovisade tillgångar i utlandet.

  • Ditt namn, personnummer och gärna telefonnummer.

  • Vilka inkomstår självrättelsen gäller. En självrättelse som du lämnar in under 2015 kan gälla inkomståren 2009–2013.

  • Om du under inkomståren 2004–2008 kan ha gjort dig skyldig till grovt skattebrott (se ovan) bör du rätta även dessa år. Detta gör du genom att i brevet under en särskild rubrik ”Äldre år” informera om tillgångar och inkomster under inkomståren 2004–2008.

  • Vilket land du har haft oredovisade tillgångar i.

  • Var pengarna förvaras – till exempel bank, försäkringsbolag eller annat.

  • Vad det är för typ av placering – till exempel bankkonto, depå eller utländsk kapitalförsäkring med tillhörande kontonummer.

  • Sammanlagt värde på dina utländska tillgångar för varje år som självrättelsen avser.

  • En sammanställning av alla dina inkomster med en uträkning av kapitalvinster.

  • En sammanställning av hur mycket utländsk skatt resp. EU-skatt du betalat.

  • Du bör även bifoga underlag som visar hur du kommit fram till de belopp du redovisar. Det kan exempelvis vara en K4-blanketter och ett årssammandrag för varje aktuellt år.

  • Du behöver inte skicka in alla underlag från banken men däremot ha dem tillgängliga om Skatteverket skulle fråga efter dem.

 

Avräkning för utländsk skatt och att begära tillbaka avdragen skatt från utlandet

Normalt sätt medger Skatteverket avräkning för den utländska skatt du erlagt. Skatteverket ”kvittar” din utländska skatt mot din svenska.Skatteverket medger dock inte avdrag för skatt som den utländska staten har tagit ut och som överstiger den procentsats som framgår av skatteavtalet mellan länderna (se mer nedan)

Du behöver oftast också begära ändring av din medborgliga status hos din utländska bank så att de i fortsättningen drar källskatt med rätt procentsats. Får du tex utdelning eller kapitalvinst från aktier i USA så kommer USA att beskatta dig med 30 % på dessa inkomster så länge USA inte informeras om att skatten kommer från en svensk medborgare.

Om du skickar in en anmälan (i detta exempel blankett W8-ben från amerikanska skatteverket, Internal Revenue Service, IRS) till din utländska bank där du intygar att du är svensk medborgare och att skatteavtalet mellan USA och Sverige ska gälla ska USA fortsättningsvis bara dra 15 % skatt på dina inkomster. Det är din utländska bank som sköter skatteavdragen och kommer då i fortsättningen bara att dra 15 % på dina utdelningar. Din utländska bank kan ibland också självrätta skatteavdragen gällande dig för något år tillbaka.

Man har möjlighet att begära tillbaka skatt som man betalt för mycket till utländska stater, oftast är det dock en så krånglig process att det inte lönar sig när det gäller några få tusenlappar. Rör det sig dock om lite större summor kan det vara värt att titta närmare på vilka möjligheter man har till återbetalning. Framförallt eftersom man annars riskerar att behöva betala skatt dubbelt.

Har den utländska staten beskattat inkomster högre än vad de har rätt till enligt ett eventuellt skatteavtal medger inte Skatteverket avräkning för den skatt som den utländska staten tagit ut som överstiger skattesatsen i avtalet.

Du riskerar således att, i exemplet ovan, betala 30 % skatt till USA och bara få avräkning med 15 % gentemot den svenska skatten på 30 %. Lite förenklat så kan man säga att du får betala 45 % i skatt på dina utländska inkomster istället för 30 %. Det finns en avdragsrätt för utländsk skatt (till skillnad från avräkning) men den är inte alls lika förmånlig som avräkningsförfarandet och bör därför endast användas som sista utväg.